Well, det värsta och det bästa med romance tycker jag går hand i hand, de flesta är så corny att man bara vill dö av också är de ganska förutsägbara. Man vet att hjälten och hjältinna får varandra i slutet.
Att de är corny är bra för att ibland är det precis just det man vill ha, en hel masa fånerier kan faktiskt göra en på bra humör men om man inte är på humör är inget så vidrigt och tråkigt som en smaskig Nora Roberts. Det faktum att man vet hur det ska sluta är på samma sätt, man kan tryckt läsa vidare och få det man vill ha, ett lyckligt slut, eller så blir man helt galen av att det är så himmla förutsägbart om man är på fel humör.
Karaktärer ja... jag insåg att de jag gillar bäst är två stycken ur Lois McMAster Bujolds böcker där Dag Redwing och Fawn Bluefield är så himla fantastiska och deras saga så himla hjärtknipande vacker att man önskar man fick vara henne. Det andra Bujold paret är Lord Aral Vorkosigan och Cordelia Naismith och deras fantastiska äventyr strans sata och jagade på en främmande planet. Om jag skulle vilja byta med Fawn, skulle jag villja vara Cordelia. det tredje paret är väl inte kanske romance men jag har alltid gillat Howl och Sohpie i Howl´s moving castle, ända sedan jag var liten och läste den för första gången. Valet har varit ganska tufft tycker jag, med flera utmanare inte främst manliga hjältar ur Jane Austen även om en av mina favoriter där är kapten Wentworth, Eric ur Sookie böckerna fans med på listan och en hel hög brittiska lorder ur en massa andra böcker så blev det tre gamla favoriter till sist.
Jag är stormförtjust i rädda värden och bli kära böcker då får man all rolig action uppblandat men en massa trevlig och smaskig romantik. Annars drar jag nog ganska mycket mot klassisk chicklitt när det gäller handling och företelser.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar