Seriehöst...?

Nu när höstterminen drar igång igen kommer det sannolikt att bli svårt att hinna med så mycket nöjesläsning. Åtminstone brukar det vara så. Jag har därför kommit fram till att seriealbum är ett bra alternativ. De tillför något annat än bara kurslitteratur men tar inte så mycket tid i anspråk. Det är också en intressant kulturform i egen rätt. Jag är ju sedan tidigare ett stort fan av Fables, en serie som bygger på idén att de traditionella sagofigurerna fördrivits från sina sagovärldar och därför slagit sig ner på Manhattan där de etablerat Fabletown (med Snövit som vice borgmästare, stora stygga vargen som scheriff, osv). Snubblade igår i bokhandeln över House of Mysteries som verkar lovande. Tips på andra bra seriealbum tas tacksamt emot.

Idag öppnar förtidsröstningen

Från och med idag kan du rösta i riksdags-, landstings- och kommunalval. Var du kan förtidsrösta (inte samma plats som vallokalen) framgår av ditt röstkort och glöm inte att ta med röstkortet!

Hösten är här.

Igår började terminen och hösten är alltså officiellt här även om den börjat göra sig lite smått påmind redan tidigare. Det första momentet i höst kommer att handla om språkriktighet och grammatik...inte mina favoritaspekter av svenskämnet direkt men det behövs väl det också. Känner mig nog faktiskt mest entusiastisk inför uppsatsskrivandet på det sista momentet i höst (även om jag inte riktigt vet vad jag ska skriva om än).

Överlag ser det ut att bli några ganska intensiva veckor framöver (även om det inte är så mycket schemalagd tid på utbldningen). Bland annat har jag ju såklart tänkt finnas i valstugan på torget i Örnsköldsvik några dagar nu inför valet. Återkommer om datum för detta för den som är intresserad. En tur söderöver för att hälsa på tant röd finns också med i planeringen.

Idag blir det mest husliga sysslor av olika slag; tvätta, diska, koka ärtsoppa och lite sånt. Känner mig smått rastlös och vill gärna ut i motionsspåret en vända också men måste invänta att löparskorna torkar först. Var ut igår i de nyinköpta löparskorna och tyckte det var en helt fantastisk upplevelse. Har bara använt vanliga jympaskor tidigare och skillnaden var verkligen enorm!

Oj, var tog hela sommaren vägen?

Hela sommaren har sprungit förbi helt sanslöst fort. Var tog den vägen egentligen? Tiden går fort när man håller sig sysselsatt. I princip bara jobb hela sommaren. Jobb som jag trivts väldigt bra med för all del, men ändå. Att inget har hänt här på bloggen i sommar beror för min del på tekniska problem (läs: pensionsfärdig dator). Nu har jag äntligen skaffat en ny!

Höstterminen kör igång på måndag och valet närmar sig med stormsteg. Det kan nog bli spännande i år. Ikväll blir det dock kräftskiva med kompisar.

Upptäckter :-)

Gårdagen blev en lite smått surrealistisk upplevelse. Antar att det är ganska naturligt när man som republikan dels faktiskt ägnar en relativt stor del av dagen åt att titta på tv-sändningarna från kronprinsessans bröllop (för all del i huvudsak på jobbet och för att de boende gärna ville se, men ändå) och dels stundtals faktiskt kommer på sig själv med att vara lite smått tårögd. Men så kan det tydligen vara...

En annan (och helt orelaterad upptäckt) är att tv-serien baserad på George RR Martins A Song of Ice and Fire faktiskt börjar vara på G på allvar nu. Åtminstone har den första trailern släppts och det verkar som om man siktar på att serien ska börja visas under 2011. Sedan är det för all del på HBO och i USA...det lär dröja betydligt längre än så innan den blir tillgänglig på någon kanal jag har möjlighet att se. Eller på DVD för den delen.

Semestervikarieutbildning och försommarläsning

I två dagar har jag varit på utbildning för att kunna ägna åtta veckor i sommar åt att göra samma sak som jag gjort sedan i februari. Självklart är det bra (rentav nödvändigt) att det ordnas en ordentlig utbildning för alla semestervikarier inför sommaren. Jag kan bara inte tycka att den gav mig särskilt mycket. Kanske beror det på att jag har hunnit jobba för mycket redan. Kanske beror det på att jag är 29 år, inte 19, och själv har hållit i utbildningsdagar för sommarjobbande gymnasieungdomar (låt vara inom ett helt annat verksamhetsområde). Eller kanske för att jag, efter det här årets studier, ser att även om utbildarna må vara väldigt duktiga på sina respektive yrkesområden så är de inte pedagoger. Vilket man naturligtvis inte kan begära heller. För naturligtvis var det några nya saker som togs upp...en och annan av dem har rentav väckt tankar och kommer förhoppningsvis att leda till positiv utveckling så småningom när det har processats färdigt.

Jag har också i dagarna, på rekommendation, läst Martina Haags I en annan del av Bromma (har inte tidigare läst någon av hennes böcker) och verkligen skrattat högt åt en del scener. Minns faktiskt inte när jag senast gjorde det åt en bok...kanske kan det ha varit Liftarens guide till galaxen. Som omväxling överväger jag att härnäst ta mig an Vladimir Majakovskijs diktsamling Ett moln i byxor alternativt Tomas Tranströmer.

Fotboll, ESC och svenska prestationer

En kort reflektion så här medan öppningsmatchen i årets fotbolls-VM spelas. I år har två saker inträffat för första gången så långt tillbaka jag kan minnas. 1) Sverige misslyckades med att kvalificera sig till fotbolls-VM och 2) Sveriges bidrag kvalificerade sig inte till finalen i Eurovision Song Contest. Hur är då detta intressant? Ja, det kan man verkligen undra om man, som mig, tycker att tävlingarna är lika spännande att följa alldeles oavsett svenskt deltagande eller svenska prestationer. Det verkar dock inte höra till vanligheterna...åtminstone om min (för all del högst subjektiva) upplevelse av omgivningen och medierapporteringen är något att gå efter.

Jag tenderar att tycka att en bra låt borde vinna, oavsett var den kommer ifrån. Jag tenderar också att vilja se en väl spelad match där det händer något oavsett varifrån lagen som spelar kommer. Jag har helt enkelt svårt att förstå varför det är viktigt att det går bra för Sverige för att det ska vara intressant att följa tävlingarna. Vad är det jag har missat?

Nu blev det för övrigt precis 1-0 till Sydafrika i öppningsmatchen mot Mexico...

Geekdagen!

Borde jag ha firat på något bra sätt... men jobbet kom som i mellan. Var ute och åt i all fall för att fira både den och lönen. Lönen som helt kommer att vigas åt den förebådande flytten.

På tal om mat...

Såg just att tonfiskburken jag köpte var producerad 2002 och håller i tre år till!!!

Lite nervös blir man ändå...

Hallonkräm

Funderade på här om dagen varför hallonkrämen är en krona dyrare än all annan kräm oavsett märke. Den är ju klart godast men det kan ju knappast vara förklaringen... en arbetskompis blev också nyfiken, skickade frågan till 118 118 och fick svaret:

"Hej! En teori är att hallonkrämen är mest populär. Då kan man tjäna in de kronor på hallonkrämen som går förlorade när man inte säljer de övriga sorterna. En annan teori kan vara just hallonen är dyrare för företaget och den krämen är dyrare att tillverka. MVH 118118"

Jag tror inte att de har någon aning.

Poesi och politik i helgen

Det här har, på det hela taget, varit en mycket trevlig helg. Den har bland annat innefattat en del socialt umgänge med familj och vänner, arbete med lyrikanalysen (som ska in på fredag), lite shoppande (vilket bland annat inkluderade ännu en diktsamling, den här gången av Karin Boye), några timmars jobb här och där, en del prommenerande i vårsolen och att höra statsministern tala på Folkets Hus i Umeå.

En av de saker som fascinerade mig mest med talet var den stämning han på något sätt lyckades förmedla. Att stå på ett upplyst podium med mikrofon och vara den enda som talar men ändå lyckas förmedla stämningen av att det är ett samtal som åhörarna är delaktiga i är ingen dålig prestation. Däremot kan VK:s Ola Nordebo ha en poäng i att det inte var så poetiskt - dvs visionärt och målande. Istället ganska sakligt och förmedlat med en känsla av att "vi är på rätt väg och det här är nästa steg".

Vad gäller mitt eget poetiska arbete för stunden består det i att se över dikterna till lyrikprogrammet vi ska framföra på torsdag och naturligtvis arbetet med lyrikanalysen som ska lämnas in på fredag. Jag fastnade för tonen och bildspråket i Eva Ströms "De skrattande elektronerna" och har därför valt att jobba med den (även om det har tagit mig ganska många läsningar att börja få något grepp om hur jag ska tolka den.

Skydda eller utrusta eleverna?

I alla möjliga sammanhang stöter man (eller i alla fall jag) på frågor om vad det är lämpligt att läsa, visa och prata om i skolan. Inte minst dyker diskussionen så klart upp med jämna mellanrum på lärarutbildningen jag snart avverkat det första året av. Är det rätt att "utsätta" eleverna för romancelitteraturens heteronormativa tvåsamhetsideal? Kan man visa film som på ett onyanserat sätt innehåller våld eller sexuella anspelningar? Den sedan länge pågående diskussionen (som blivit aktuell på nytt) om politiska partier i skolan är ett annat exempel på samma sak.

I de debattinlägg jag läst kring frågan hänvisas till beslut från Skolverket om att skolorna endera ska släppa in alla partier eller stänga ute alla. Personligen tolkar jag Skolverkets pressmeddelande som att man ganska tydligt uppmanar till att släppa in alla partier. Det medges att lagutrymmet tillåter att utestänga alla partier, men att det är en väldigt tveksam väg att gå med hänsyn till skolans demokratiuppdrag.

Precis som Nyamko Sabuni så uppfattar jag försöken att "skydda eleverna" från obekväma ämnen (oavsett om det handlar om sex, våld, traditionella könsroller, främlingsfientliga åsikter eller något helt annat) genom att i någon mening låtsas som att det inte finns som ganska naivt. Eleverna kommer att stöta på våldsskildringar, värderingar av många olika slag som kan uppfattas som tveksamma, politiska och kommersiella budskap, osv i mängder av olika sammanhang oavsett om det behandlas i skolan eller inte. Skolans uppgift måste väl ändå vara att ge eleverna verktygen att själva kunna kritiskt granska de värderingar och budskap de möter och ta ställning till dem. Det åstakommer man bara genom att faktiskt våga ta i de besvärliga frågorna!

En kort fundering över minoritetsspråken och litteratur i skolan

Nu har det verkligen gått oförlåtligt länge sedan det senast hände något i den här bloggen. Inte så att det inte har funnits saker att skriva om, visst har det gjort det. Alldeles för många. Det i kombination med flytt, studier, jobb och allt annat som ska hinnas med har lett till att jag inte riktigt lyckats ta mig tid. Nu får det vara nog med det.

På den nuvarande kursen i svenska hade vi i förra veckan besök från Sydafrika som pratade om litteraturens roll i den sydafrikanska skolan. Naturligtvis intressant att få andra perspektiv på frågan (även om det inte var så gott om tid). Det väckte också en del tankar och funderingar i mitt huvud.

En av de tankarna (om jag ska sammanfatta lite kort) gäller tendensen vi tycks ha i det här landet att ofta och gärna uppmärksamma minoriteters situation och hur de behandlas av majoritetssamhället i andra länder. Däremot tycks inte särskilt mycket energi ägnas åt ens de officiellt erkända (än mindre åt de övriga) minoriteterna här på hemmaplan. (Hur många vet ens vilka de officiellt erkända minoritetsspråken i Sverige är?) Det har ju naturligtvis sina poänger att vi som blivande lärare som bl.a. ska jobba med litteratur i skolan utöver svenska, nordiska och europeiska författare uppmuntras att läsa även andra utomeuropeiska författare än (nord)amerikanska. Men varför inte några exempel på den litteratur och det kulturarv som våra minoritetsspråk har att erbjuda också?

Nytt år i tant blås liv också

2010 har hunnit smyga igång lite försiktigt sådär som det brukar kunna vara. Det är väl egentligen inte förrän på måndag, när alla helgerna är slut och de fulla arbetsveckorna (eller terminen i mitt fall) kör igång igen som det på allvar kommer börja kännas som nytt år. Ett år som lovar en del spännande saker. Det är ju t.ex valår med allt vad det innebär och att kronprinsessan ska gifta sig är ju en rätt stor grej också (även om det inte kommer påverka mitt liv nämnvärt). I mitt personliga liv så har det blivit dags att börja läsa den första ämnesinriktningen på lärarutbildningen (det blir svenska) och ungefär samtidigt är det dags att flytta också.

Det är för övrigt helt fascinerande hur väl det går att förtränga hur stressigt, jobbigt och kaotiskt det är att flytta. Vilka saker som ska packas, slängas eller skänkas bort? Vilka abonnemang det måste begäras flyttning av och är det något som avslutas automatiskt? Adressändring som ska göras och vart måste man anmäla den nya adressen och vilka hämtar själva de uppgifterna från Skatteverket? Besiktning, städning, överlämning av nycklar och när får man komma in på nästa ställe? Fullständigt kaos, åtminstone i huvudet, varje gång innan alla detaljer till slut är på plats. Och ändå tycks den där insikten vara som bortblåst så snart flytten är avklarad och grejerna har börjat komma på plats.

Det är bara att hoppas att det går lika fort att glömma stressen och kaoset den här gången. Fokus på studierna och naturligtvis har jag som så många andra planerat att börja ett nytt och bättre (och framförallt hälsosammare) liv så här i början av året. I mitt fall innebär det framförallt mera motion och att äta mer vegetariskt. Det senare av både hälso- och miljöskäl. Idag i form av en vegetarisk lasagne och sedan blir det åter till flyttkartongerna...

Nytt år, nya löften!

Har väll inte varit super duktig på bloggandet senaste halvåret eller så, men allt har sina förklaringar. Just mina är väl inte så väsentliga att redogöra för just nu eller just här, det viktiga är vad jag har lovat inför det nya året.

Jag har lovat mig själv att lämna all gammal skit bakom och bara sikta framåt, leva i nuet, planera för i morgon men helt skita i gamla sorger och oförrätter. Hoppas att det går att genomföra lika lätt som det går att lova.

Så jag vill önska ett Gott Nytt År och en god fortsättning...