Lärarnas tid

Det är lite tråkigt att det har blivit så lite tid och energi över till att blogga i höst, det beror verkligen inte på brist på tankar, idéer och intryck. Tvärtom flödar det nästan över av dem för mycket intressant läsning har det blivit. T.ex. den i dagarna pågående debatten om skolan på SvD Opinion. Skolans resursbrist är en myt skriver ekonomier som granskat statistik och menar att det inte är mängden resurser till skolan som avgör kvaliteten i undervisningen utan hur resurserna används. Mängden tid lärare tillbringar med sina elever tycks vara den väsentligaste faktorn. Därav dras, något taget ur luften, slutsatsen att lösningen är att lärarna ska tillbringa mer tid i skolan.

Som de båda lärarfackens ordföranden skriver i en replik så är ju lärartid i högsta grad en fråga om resurser. Dessutom kan man ju fundera över hur mycket kvaliteten egentligen höjs av lärarnas närvaro om det inte samtidigt finns tid till planering, uppföljning, utvärdering och utveckling.

Helena von Schantz sätter också fingret på en annan viktig faktor när det gäller lärarnas tid, den ständigt ökade mängden administration i form av handlingsprogram, åtgärdsplaner, protokoll, incidentrapporter, uppföljningar, omdömmen, osv. Uppgifter som tar både tid och energi från det egentliga uppdraget, att planera, genomföra, följa upp och utveckla undervisningen. Också hennes resonemang utgår alltså från att det är hur resurserna används i skolan som är problemet snarare än att resurserna är för små.

Personligen kan jag ju tycka att von Schantz problembeskrivning framstår som betydligt rimligare än den att problemet skulle vara att lärarna tillbringar för lite tid i skolan. Självklart delar jag också hennes uppfattning om att ett återförstatligande av skolan vore klart önskvärt. En fråga som också kommer att bli aktuell på landsmötet senare i november.