Tankar efter EP-valet

Jag skrev häromdagen att det bara var valvakan som återstod och sedan kunde jag börja ägna mig åt andra saker istället. Valvakan blev ju en klart trevlig kväll. Det totala valdeltagandet ökade både i kommunen, länet och landet (dock inte i Europa som helhet). Folkpartiet gick också framåt i både kommunen, länet och landet och de totala 13,6% innebär 3 mandat. Det ser för ögonblicket (med drygt hälften av distriktens personkryss räknade) ut att också bli de tre toppkandidaterna, Marit Paulsen, Olle Schmidt och Cecilia Wikström som tar platserna i anspråk.

Här i Örnsköldsvik nästan fördubblade vi andelen röster i förhållande till förra EP-valet 2004 och det var bara socialdemokraterna och moderaterna som blev större (kd tog 8% precis som oss). Så det var klart rolig läsning på valmyndighetens hemsida där jag fortfarande hänger och håller koll på utvecklingen kring personkryssen även om det börjar verka ganska avgjort. Det mest dramatiska hittills är väl att Alf Svensson ser ut att kryssa förbi Ella Bohlin till kd:s mandat. Det och att Anna Maria Corazza Bildt ser ut att få nästan lika många kryss som toppkandidaten Gunnar Hökmark och därmed ta en av moderaternas 4 mandat i anspråk.

Piratpartiets mandat kom inte direkt som någon överraskning. De väcker uppmärksamhet kring en viktig fråga samtidigt som de gör det väldigt lätt för sig genom att vägra ta ställning till några som helst andra värden än den personliga integriteten, framförallt på nätet. Det är klart att det går att driva en hård och kompromisslös linje när man aldrig riskerar att behöva väga två eller fler viktiga värden mot varandra. Aldrig behöver komma i konflikt inom partiet om hur avvägningar och gränsdragningar mellan olika värden ska göras. Jag är medveten om att det finns många enskilda piratpartister som har genomtänkta analyser av hur världen ser ut och fungerar, och framförallt borde fungera. Men det är just det som är grejen, det är alla de enskilda medlemmarna och sympatisörerna som gör sina egna avvägningar och gränsdragningar, som gör sin egen bedömning av vilka andra värden som ska betraktas som viktiga, som avgör vilka kompromisser (om några) man är beredda att göra. Partiet tar ingen sådan ställning alls. Därför ska det bli intressant att se vad som händer med hela den spretiga organisationen när även pp nu blir delaktiga i, och därmed medansvariga för, de beslut som fattas.

Nu ska jag försöka sluta älta och analysera valresultat och istället börja fokusera framåt. Sommarplaner och semester. Planering inför hösten då jag hoppas på att kunna påbörja lärarutbildningen. Och så klart börja tänka och ladda upp inför nästa valkampanj som det sannolikt blir lite mer drag i...

Snart stänger vallokalerna...

Om drygt 2,5 timme stänger vallokalerna för den här gången. Vid min egen vallokal var det varken någon rusning eller direkt öde när jag i eftermiddags la min röst för ett friare och öppnare Europa. Oklart hur det egentligen ska tolkas i termer av valdeltagande... Det verkar i alla fall klart att ungefär 12% av svenska folket valt att förtidsrösta i år.

Det är i alla fall inte särskilt positivt att 25% tydligen inte vet att det är val. För all del är det bara några månader sedan siffrorna var omvända (dvs bara 25% visste att det är val), men ändå... Jag menar, hur lyckas man missa det???

Hur som helst, nu återstår bara valvakan ikväll och sedan kan man (och med det menar jag jag) fokusera på andra välbehövliga saker!

EP-val och demokrati

Den 7:e juni är det som bekant val till Europaparlamentet och imorgon kör vi igång en studiecirkel om EU och europasamarbetet tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan så den här kvällen kommer i huvudsak att användas till att göra klart förberedelserna inför den första sammankomsten.

I de tidigare EP-valen har valdeltagandet varit skrämmande lågt. I hela landet har det legat kring 38% och här i Örnsköldsviks kommun ännu lägre, omkring 35%. Inte särskilt bra ur ett demokratiskt perspektiv och jag har egentligen ganska svårt att förstå det. Jag menar, ingen vettig människa skulle ju avstå från att rösta i kommunvalet med hänvisning till att man inte tycker om den politik den sittande s-majoriteten för eller låta bli att rösta i riksdagsvalet för att man inte tycker om den politik regeringen för. Det vore ju helt absurt. Men av någon anledning är det helt acceptabelt att inte rösta i EP-valet för att man inte tycker om den politik som kommer därifrån. Fast än vanligare är förstås att det beror på att man inbillar sig att Europaparlamentet inte fattar beslut i mer meningsfulla frågor än vilken storlek jordgubbar får ha eller vinkeln på gurkor.

Otroligt mycket har hänt med EU under de 14 år Sverige varit ett av medlemsländerna men av någon anledning har varken vi i de politiska partierna (och då särskilt våra parlamentariker) eller media varit särskilt duktiga på att informera väljarna om den utvecklingen. Vi gör EU till något tråkigt och komplicerat och som ändå inte spelar så stor roll. Valet till Europaparlamentet blir till något slags extra påkostad opinionsmätning av det inrikespolitiska läget i den mån man alls orkar bry sig och valdebatterna tenderar att handla om frågor som det ändå inte är Europaparlamentet som beslutar om.

De första två punkterna (dvs. tråkigt och komplicerat) passar i hög utsträckning också in på det studiematerial som är framtaget för partiets studiecirklar om EU. Det fokuserar ju på helt fel saker. Vem kommer inför valet 2010 att sätta sig och ha studiecirklar där man tar upp riksdagens remissförfarande, högsta domstolens befogenheter, lista de statliga myndigheterna och på vilka orter de har sina huvudkontor, osv? Det kommer ju såklart ingen att göra. Så varför är det de sakerna vi ska prata om när det gäller EU? Är det inte mer relevant att ha något slags grepp om partigrupperna, mandatfördelning, vilka de aktuella frågorna är, vad som är stora budgetposter, vilka frågor vårt eget parti driver i parlamentet,etc?